Nu tänkte jag skriva ett inlägg om alla hästar som jag ridit eller som vi har haft. 

Den första hästenjag red hette Joel, han var en gammal liten shettis. Jag red honom bara några gånger innan han dog. Men jag var väldigt liten då, kanske 3-4 år. Har tyvärr ingen bild på honom.

När jag fyllde 6 år så fick jag i födelsedagspresent att jag skulle få börja rida på ridskola. Min syster Julia red också på ridskola då. Jag blev jätteglad och började på söndagen redan. Efter ett tag när jag ridit på ridskolan så kom det en ny liten ponny till ridskolan som hette lill-kasper, jag började rida honom och tyckte att han var vädligt rolig och det var det väldigt många andra ridskolebarn som också tyckte så jag red honom inte så länge. 

Ett tag senare började jag rida en annan ponny på ridskolan som heter Kajsa. Hon var envis, busig och ouppfostrad. Men jag tyckte om henne jättemycket ändå. Under tiden som jag Kajsa så red Julia in en ponny som heter Golden Lady. Jag var skötare på Kajsa många terminer tills vi kom på att vi skulle skaffa gård, detta var 2008 kanske. När vi byggde gård så funderade vi på att köpa häst. Många trodde att jag skulle köpa Kajsa och det tänkte vi också på men i den vevan så var det en haloweenhoppning på ridskolan som jag vill vara med på. Jag kunde inte vara med på kajsa, hon kunde inte gå från andra hästar, så henne blev det inte, hon var alldeles för busig. Kajsa var en prikig b-poony.  

Detta var alltså lille kajsa, en riktig bus ponny. 

När haloweencupen kom så hade jag ingen häst att rida eftersom Kajsa var alldeles för busig. Jag ville rida en annan snäll liten shettis men min ridlärare och syster tyckte att jag skulle testa en ponny som precis hade haft föl och som var halvt inriden och halvt galen. Det lät inte så lockande tyckte jag och efter förta ridturen när hon stegrade av mig så lät det ännu mindre lockande. Men jag bestämde mig för att ändå rida henne. Det var det bästa beslutet som jag någonsin tagit. Haloweencupen som jag tävlade gick inte så bra, jag ramlade av flera gånger. Men när vi sedan kunde få hem Julias ponny Lady och Tingeling till gården så kunde vi börja hårdträna. I början busade hon väldigt mycket med mig, men efter ett tag blev hon riktigt duktig. Vi var ute på några hopp och dressyr-tävlingar och det gick bra men det fångade inte riktigt mitt intresse.  

På Facebook hittade Julia ett evenemang om att a-ponnys fick tävla ponnygalopp på stora banan på Falsterbo, det var alltså där hela mitt galoppintresse började. Jag tävlade två gånger på Falsterbo det året. Sen tävlade jag mycket på Jägersro och göteborg galopp, innan vi tog steget till de stora tävlingarna. Året där efter tävlade jag på falserbo och vann, det var en häftig känsla. Tingeling har gjort så otroligt mycket för mig, hon ställde alltid upp och vi vann så himla mycket roliga tävlingar. Kan inte ens räkna upp alla tävlingar som hon vunnit.   

Vi red för full läktare. 

På den tiden hade Julia lämnat tillbaka Lady och köpte en storhäst som heter Starchild och lånat en annan d-ponny som heter Nangi. 

Detta är fina Starchild. En riktigt snäll häst <3  

Nangi och Juia på hopptävling, hon var en riktig buse.   

Tingeling, starchild och Nangi i sommarhagen.   

Bilden är tagen på mitt första skandinaviska mästerskap där vi komm två med en halvmeter.

Strax där efter kom vi 2:a i SM också.

Tingeling var en otroligt svår ponny, hon var ett envist sto, men hon gjorde allt för mig, vi kände varandra in och utanpå. Tingeling är en rödskäck a-ponny, 105 cm med ett hjärta av guld. Om man någon gång har fått rida denna otroligt fina ponny så ska man vara stolt, hon gör allt för sin ryttare.  Tyvärr så blev Tingeling skadad i benet under vintern och hon var halt i ett halv år innan veterinärerna kunde få rätt på vad hennes fel var och hur de skulle fixa det. 

Under tiden som Tingeling var skadad så blev jag tillfrågad att rida en ann ponny. Han heter Fabian och han är en hingst. Han är dock världens snällaste hingst. Han var rätt så gammal så han orkade inte så mycket. När Tingeling blev frisk igen så red jag båda dem ett tag, sen slutade jag rida Fabian eftersom jag var tvungen att gå över och tävla galopp med en b-ponny itället för a-ponny. Fabian var alltså för gammal för att gå galopp. 

Fabian och jag på en hoppträning.

Julia lämnade tillbaka Nangi och sålde Starchild, hon ville också satsa på galopp och de hästarna passade inte som det. Hon lånade istället ett fullblod som heter Final Matolo, eller Theo.     

Hon startade Theo några gånger i galopp men han var ingen jättebra galopphäst. 

När jag köpte en ny ponny så letade vi ett tag. Vi hittade en ponny som verkade jättebra. Dock så blev den ponny såld så vi letade vidare. Någon månad efter så hade vi fortfarande inte hittat rätt ponny och då hittade vi samma ponny ute på hastnet igen, vi undrade såklart varför han var tillsalu igen. Då sa den ägaren att hon inte hade plats för honom och han var inte inriden eller något så hon hade inte tid. Vi åkte upp och "provred" honom. Jag vet inte ens om jag ska kalla det att provrida, det gick knappt att rida på honom. Men det var honom som jag skulle ha så jag köpte honom, för endast 7000 kr. Jag betalde honom helt själv och han var bara min. När vi fick hem honom så var det bara dags att börja hårdträna och efter några veckor så kunde jag börja tävla honom. Han var inte den bästa galopphästen, han vann en gång och kom 5:a på SM. Men det var någon speciellt med honom. Han var riktigt busig men på något sätt så var han ändå bäst. Jag älskar honom för den han är, eftersom han är bäst. Han var alltid vakrast på tävlingar och han fick alltid pris för det. Men det förstår jag, titta vilken skönhet. Hero kom so en liten hjälte eftersom Tingeling var skadad så jag hade ingen häst att tävla just då och när Hero kom så hade jag ju honom. Därför har jag alltid tyckt att namnet Hero alltid passat så bra på honom. 

Julia sålde Theo hade ingen häst på ett tag. Då fick vi hem en anna ungponnny vars namn är Do It For Love. Han skulle bara vara sällskap till Hero då vi inte hade någon annan häst och Hero och Doobidoo som han kallas var bästa kompisar. Doobidoo är en riktigt härlig ponny, jag saknar honom väldigt mycket.   

Sen köpte Julia en annan galopphäst som heter Power of Dreams. Han är en riktigt stjäna, han är väldigt snäll och han har ett hjärta av guld. Han och Julia passar som handen i hansken. Det gick 12 lopp och han fick pengar i varje, helt magisk häst. Han har gjort så himla mycket för Julia och de två har riktigt många minnen tillsammans. Tyvärr fick han en senskada i slutet av förra året men vi har fortfarande kvar honom och han är bra igen och sätts igång nu igen, vilket är så roligt, jag undrar om Julia någonsin kan sälja honom, han är en riktig kämpe och jag tror han kommer få vara kvar hos oss ett bra tag till.     

Julia köpt även en ny galopp häst som hette Grey Goose. Hon var min favorit och hon kommer alltid vara det. Julia köpte henne från danmark och Goosan var inte den bästa galopphästen men hon fick vinna en gång i somras. Kort där efter fick vi ta bort henne pga en olycka. Det var hemskt och vi alla saknar fortfarande Goosan, hon var så speciell. Ingen kommer någonsin kunna ta hennes plats i hjärtat. Även om hon inte finns kvar här på jorden så finns hon alltid i vår minnen och vårt hjärta. Henne kommer vi aldrig att glömma. Jag hade något speciellt med Grey Goose. Efter som Julia hade Power samtidigt så var det alltid jag som fick rida och ta hand om Goosan. Under den tiden hade jag ingen häst eftersom vi letade ny ponny till mig men hade inte hittat någon. Så jag och Goosan har alltid haft ett specielt band. Många kanske tycker att det verkar konstigt eftersom det var Julias häst. Ja det var det men jag red alltid henne när vi red tillsammans. Så för mig var Grey Goose något alldeles speciellt. 

13/8-14

Jag sålde Hero och han såldes till Lyksele när han även är nu, han såldes till det bästa hemmmet han kunde få. Han mår bättre än någonsin där uppe tillsammans med en underbar familj. Att jag var tvungen att sälja honom tog jag väldigt hårt eftersom jag var tvungen att skiljas från min bästavän men när jag sedan fick reda på vilken fin familj han hade kommit till och att jag kunde få rida Goosan hur mycket jag ville så kändes allt mycket bättre.

Jag letade ny ponny och efter några månader så hittade vi Firoda. Hon var helt perfekt och hon var precis som Tingeling. Galen, snabb men väldigt snäll. Ni följer ju vår resa nu så jag behöver inte berätta hela den eftersom den inte är slut och det kommer den inte vara på länge.   

Min syster, bästavän och andra halva <3. 

När Grey Goose fick tas bort så köpte Jullia två nya fullblod många månader efter, Petite Fille och Lady Mai. Vi har ju dem fortfarande så ni kan följa deras resa här på bloggen med. Deras nästa start är på lördag på Klampenborg i Danmark.    

Dreamteam <3

Sist och minst så har vi vår älskade Silver. Han är vårt senaste inköp, eller egentligen mammas. Vi trodde aldrig att mamma skulle köpa häst men en dag sa hon att hon skulle köpa en liten ponny. Många undrade varför? Är inte det onödigt? Du kan ju inte rida på den? Svar: Nej! Han har gett oss så himla mycket glädje bara under dessa veckorna. Man behöver inte alltid kunna rida hästen för att man ska ha kul, vi har lika roligt när vi springer bredvid honm och gör massa små konster. Livet har varit så mycket bättre tillsammans med honom. SIlver är en av mina bästavänner. Han är den busigaste hästen vi någonsin haft men han är det med glimten i ögat. Han skulle aldrig bitas eller något för att vara dum eller skada någon, han gör det baraa för han är busig och vet inte bättre. Han är bara 3 år och 77 cm. Han har precis blivit kastrerad och snart kommer jag kunna börja träna med honom. Han ska bli en riktig cirkus-häst.   

Hoppas ni tyckte att det var roligt att läsa om alla hästar som vi haft, det har varit en hel del under åren.